Lekeberg står inför en försörjningskris

Lekeberg är en ung kommun i västra Närke, med god kommunal ekonomi och hög soliditet, samt ett välmående näringsliv med över 1400 företag alltifrån aktiebolag till enskilda firmor.

Trots god ekonomi så står kommunen inför en hotande försörjningskris, vilket innebär att färre invånare betalar för det gemensamma, den så kallade försörjningskvoten. Kvoten är ett demografiskt mått på hur många barn och äldre som ska försörjas av varje person i arbetsför ålder. Den magiska gränsen då fler ska försörjas av medborgare i åldern 20 – 64 år, är 1.0. Riksgenomsnittet var 0,77 år 2024. Ju lägre kvot, ju bättre försörjningsgrad. I Lekeberg är gränsen överskriden och enligt SCB 1,08 år 2024.

Detta innebär för Lekebergs del att 100 personer i arbetsför ålder i Lekeberg försörjer 108 kommunmedborgare utöver sig själva. Kvoten visar dock enbart på hur många som är i arbetsför ålder, men säger inget om hur många som faktiskt har ett arbete. Många personer i arbetsför ålder kan exempelvis vara studerande, sjukskrivna eller arbetslösa, och därmed kan försörjningskvoten vara ännu högre.

För dessa pengar kunde kommunen anställt mer personal, satsat på kompetensutveckling och/eller förbättrat arbetsmiljö

Välfärdskostnaderna ökar beroende på en åldrande befolkning och alltfler unga som studerar längre upp i åren. Detta faktum är en stor utmaning för Lekeberg, och betyder i praktiken att kommunens budget kommer att belastas i allt större omfattning av kostnader för välfärden.

En framgångsrik modell för att sänka försörjningskvoten är att kommunen ökar invånarantalet samt underlättar för företag att flytta till kommunen, respektive ge god service till befintliga företag som vill expandera.

Lekebergs kommun skulle må bra av fler unga i arbetsför ålder, skriver företrädare för Socialdemokraterna i Lekeberg.

Lekebergs kommun skulle må bra av fler unga i arbetsför ålder, skriver företrädare för Socialdemokraterna i Lekeberg.

Enligt flera nationalekonomer är det viktigt att politiska företrädare förstår och kan hantera utmaningarna med den demografiska utvecklingen, för att säkerställa en hållbar kommunal ekonomi.

I Lekeberg påminner ofta det politiska styret med Moderaterna i spetsen, att det inte är ett självändamål att växa i invånarantal. Detta ställningstagande kan bli förödande de kommande åren. Trots en god ekonomi, så är det med inkomstskatter, avgifter och statliga bidrag man finansierar välfärden.

Frågan är om det politiska styret verkligen hade kontroll över de demografiska förutsättningarna för morgondagen och framtiden i Lekeberg, då de i majoritet tog beslut att sänka skatten med 1 krona, vilket innebär cirka 20 miljoner i förlorade skatteintäkter. För dessa pengar kunde kommunen anställt mer personal, satsat på kompetensutveckling och/eller förbättrat arbetsmiljön.

Kommer Moderaterna att sänka ambitionsnivån och därmed kvalitén inom välfärdsområdet nästa mandatperiod? Kommer det att bli uppsägningar av lärare i skolan och undersköterskor i äldreomsorgen?

Detta är angelägna frågor för våra kommunmedborgare att få svar på inför höstens val.